KÄNSLAN SPELAR ROLL
Den positiva kommunikationsspiralen
Kanske har du upplevt känslan av att du hade flow i ditt berättande, i mötet med dina åhörare. Du kunde ditt ämne och tyckte om det du pratade om. Ditt anförande kryddade du med inre bilder och metaforer, varvade med egna erfarenheter och konkreta exempel. Automatiskt var dina uttryck levande och ditt kroppsspråk engagerade dina lyssnare. Du såg och visste att de lyssnade uppmärksamt på dig. Det kändes bra och presentationen gick som en dans! Tjoho!! Ett exempel på när den positiva spiralen snurrar uppåt.
Den negativa spiralen
Dessvärre har du kanske också varit med om det motsatta. Det är inte lika behagligt. Din presentation går trögt, publiken verkar ointresserad och tittar bort när du försöker möta deras blick. Du blir nervös och börjar forcera fram ditt budskap eller matar på med ännu powerpoint varvid responsen blir ännu sämre. Budskapet blir känna dött, tråkigt och oengagerade. Du får ingen bekräftelse. Du tolkar det som att ingen lyssnar, du blir otrygg och hela spiralen går neråt. Anledningen är troligen att du hamnat i konsensusfällan.
Nedärvt i våra gener
Låt oss ge en förklaring till hur det kommer sig att vi ofta väljer ett presentationssätt som varken gynnar oss som talar eller våra åhörare.
Okej, men vad är konsensufällan?
Konsensusfällan innebär att man gör precis som alla andra. Det vill säga man följer kulturen i en organisation, även om det leder till ett sämre resultat.
Så här kan det låta!
– Alla andra använder ett batteri av PowerPoint-bilder, så då gör jag det också, även om åhörarna inte orkar ta in alla bilder.
– Det förväntas av mig att jag använder mig av faktaspråk för att visa att jag är påläst, trots risk att publiken inte förstår och känner sig förvirrade.
– Så länge jag inte sticker ut och syns mer än nödvändigt så kan jag snabbt bocka av det jag ska säga. Bara budskapet är levererat så är det check på den.
Efter en av ovan tankar kanske talaren tittar upp från sitt manus för att möta sin omotiverade svagt lyssnande publik och får sin känsla av obehag bekräftad.
– Vad var det jag sa, det är skitläskigt att tala inför andra!
Vi har fastnat i konsensusfällan och har helt plockat bort den sida av oss som är personlig och de egenskaper som i andra sammanhang fångar andras uppmärksamhet.
I det här kapitlet vill vi ge dig verktyg så att du vet vad du ska göra mer av för att MÅ bra! För när du mår bra då mår dina åhörare också bra och vill lyssna till dig.
Kul att veta!
En viktig sak att vara medveten om är att över 50 procent av din kommunikation sker utan ord. Dina åhörare lyssnar uppmärksamt när de ser att du är engagerad av ditt ämne, det syns i din kropp och märks även i rösten. Att lyssna är en aktiv handling som vi gör minst lika mycket med ögonen som med öronen. Vi har en medfödd förmåga att omedvetet härma den vi kommunicerar med genom något som kallas spegelneuroner. De finns i våra hjärnor för att vi människor är fullständigt beroende av att veta var vi har varandra känslomässigt. Vi har 50 muskler bara i ansiktet för att kunna uttrycka detta:
- Jag hör vad du säger.
- Jag förstår dig.
- Jag känner med dig (empati).
